Tillbaka till planen

Evangelierna, ett kapitel i taget / Läser 44 Från 90

Markusevangeliet 16

Markusevangeliet 16:1–20 · SV19173 Min av Skriften

BIBELTEXT · 1917 ÅRS BIBELÖVERSÄTTNING

Markusevangeliet 16:1–20

1 Och när sabbaten var förliden, köpte Maria från Magdala och den Maria som var Jakobs moder och Salome välluktande kryddor, för att sedan gå åstad och smörja honom.

2Och bittida om morgonen på första veckodagen kommo de till graven, redan vid soluppgången.

3Och de sade till varandra: »Vem skall åt oss vältra bort stenen från ingången till graven?»

4Men när de sågo upp, fingo de se att stenen redan var bortvältrad. Den var nämligen mycket stor.

5Och när de hade kommit in i graven, fingo de se en ung man sitta där på högra sidan, klädd i en vit fotsid klädnad; och de blevo förskräckta.

6Men han sade till dem: »Varen icke förskräckta. I söken Jesus från Nasaret, den korsfäste. Han är uppstånden, han är icke här. Se där är platsen där de lade honom.

7Men gån bort och sägen till hans lärjungar, och särskilt till Petrus: 'Han skall före eder gå till Galileen; där skolen I få se honom, såsom han bar sagt eder.'»

8Då gingo de ut och flydde bort ifrån graven, ty bävan och bestörtning hade kommit över dem. Och i sin fruktan sade de intet till någon.

9[Men efter sin uppståndelse visade han sig på första veckodagens morgon först för Maria från Magdala, ur vilken han hade drivit ut sju onda andar.

10Hon gick då och omtalade det för dem som hade följt med honom, och som nu sörjde och gräto.

11Men när dessa hörde sägas att han levde och hade blivit sedd av henne, trodde de det icke.

12Därefter uppenbarade han sig i en annan skepnad för två av dem, medan de voro stadda på vandring utåt landsbygden.

13Också dessa gingo bort och omtalade det för de andra; men icke heller dem trodde man.

14Sedan uppenbarade han sig också för de elva, när de lågo till bords; och han förebrådde dem då deras otro och deras hjärtans hårdhet, i det att de icke hade trott dem som hade sett honom vara uppstånden.

15Och han sade till dem: »Gån ut i hela världen och prediken evangelium för allt skapat.

16Den som tror och bliver döpt, han skall bliva frälst; men den som icke tror, han skall bliva fördömd.

17Och dessa tecken skola åtfölja dem som tro: genom mitt namn skola de driva ut onda andar, de skola tala nya tungomål,

18ormar skola de taga i händerna, och om de dricka något dödande gift, så skall det alls icke skada dem; på sjuka skola de lägga händerna, och de skola då bliva friska.»

19Därefter, sedan Herren Jesus hade talat med dem, blev han upptagen i himmelen och satte sig på Guds högra sida.

20Men de gingo ut och predikade allestädes. Och Herren verkade med dem och stadfäste ordet genom de tecken som åtföljde det.][1] [1] V. 9--20 se Nya testamentets text i Ordförklaringarna.

Markusevangeliet 16:1–20 · 1917 års bibelöversättning (SV1917)

Öppna hela kapitlet

EGEN REFLEKTION · INTE BIBELTEXT

Innan du går vidare

Kvinnorna tar med sig kryddor till graven och undrar vem som kommer att rulla bort stenen. Istället finner de den öppen och får nyheter och ett budskap för lärjungarna och Petrus. Deras rädsla visar hur långt deras uppståndelse tillkännagivande är från deras förväntningar.

Läs texten igen om du vill. Vilket ord, vilken handling eller vilken fråga stannar kvar? Du kan avsluta läsningen utan att ha tänkt färdigt.

EN STUND ATT REFLEKTERA ÖVER

Vad förväntar kvinnorna, och vad möter de? Varför kan Petrus uttryckligen nämna saken efter hans förnekande?

PLATS FÖR DINA EGNA ORD

En tanke att spara.

Sparas bara i den här webbläsaren på den här enheten. Dina ord skickas inte till oss. Om du rensar webbläsardata försvinner anteckningarna.

Skriv några ord när du vill.

Framstegen sparas i webbläsaren, separat från appen.