BIBELTEXT · 1917 ÅRS BIBELÖVERSÄTTNING
Psaltaren 46:2–11
2Gud är vår tillflykt och vår starkhet, en hjälp i nöden, väl beprövad.
3Därför skulle vi icke frukta, om än jorden omvälvdes och bergen vacklade ned i havsdjupet;
4om än dess vågor brusade och svallade, så att bergen bävade vid dess uppror. Sela.
5En ström går fram, vars flöden giva glädje åt Guds stad, åt den Högstes heliga boning.
6Gud bor därinne, den vacklar icke; Gud hjälper den, när morgonen gryr.
7Hedningarna larma, riken vackla; han låter höra sin röst, då försmälter jorden.
8HERREN Sebaot är med oss, Jakobs Gud är vår borg. Sela.
9Kommen och skåden HERRENS verk: gärningar som väcka häpnad gör han på jorden.
10Han stillar strider intill jordens ända, bågen bryter han sönder och bräcker spjutet, i eld bränner han upp stridsvagnarna.
11»Bliven stilla och besinnen att jag är Gud; hög varder jag bland hedningarna, hög på jorden.» HERREN Sebaot är men oss, Jakobs Gud är vår borg. Sela.
Psaltaren 46:2–11 · 1917 års bibelöversättning (SV1917)
Öppna hela kapitletEGEN REFLEKTION · INTE BIBELTEXT
Innan du går vidare
Psalm 46 beskriver en jord som skakar, folk som rasar och vapen som bryts sönder. Orden om stillhet hör till den större bilden av Gud som tillflykt och kraft. Läs dem tillsammans med psalmens återkommande ord om att Gud är med sitt folk. Vad förändras när du läser den välkända raden om stillhet tillsammans med bilderna av krig och hur det upphör?
Läs texten igen om du vill. Vilket ord, vilken handling eller vilken fråga stannar kvar? Du kan avsluta läsningen utan att ha tänkt färdigt.
EN STUND ATT REFLEKTERA ÖVER
Vilka hot heter det i psalmen, och vilken försäkran upprepar den? Vad skulle du föra inför Gud mitt i din egen oro?
PLATS FÖR DINA EGNA ORD
En tanke att spara.
Sparas bara i den här webbläsaren på den här enheten. Dina ord skickas inte till oss. Om du rensar webbläsardata försvinner anteckningarna.
Skriv några ord när du vill.
Framstegen sparas i webbläsaren, separat från appen.