Matteusevangeliet 3

¹ Vid den tiden uppträdde Johannes döparen och predikade i Judeens öken

²och sade: »Gören bättring, ty himmelriket är nära.»

³Det var om denne som profeten Esaias talade, när han sade: »Hör rösten av en som ropar i öknen: 'Bereden vägen för Herren, gören stigarna jämna för honom.'»

⁴Och Johannes hade kläder av kamelhår och bar en lädergördel om sina länder, och hans mat var gräshoppor och vildhonung.

⁵Och från Jerusalem och hela Judeen och hela trakten omkring Jordan gick då folket ut till honom

⁶och lät döpa sig av honom i floden Jordan, och bekände därvid sina synder.

⁷Men när han såg många fariséer och sadducéer komma för att låta döpa sig, sade han till dem: »I huggormars avföda, vem har ingivit eder att söka komma undan den tillstundande vredesdomen?

⁸Bären då ock sådan frukt som tillhör bättringen.

⁹Och menen icke att I kunnen säga vid eder själva: 'Vi hava ju Abraham till fader'; ty jag säger eder att Gud av dessa stenar kan uppväcka barn åt Abraham.

¹⁰Och redan är yxan satt till roten på träden; så bliver då vart träd som icke bär god frukt avhugget och kastat i elden.

¹¹Jag döper eder i vatten till bättring, men den som kommer efter mig, han är starkare än jag, och jag är icke ens värdig att bära hans skor; han skall döpa eder i helig ande och eld.

¹²Han har sin kastskovel i handen, och han skall noga rensa sin loge och samla in sitt vete i ladan; men agnarna skall han bränna upp i en eld som icke utsläckes.»

¹³Därefter kom Jesus från Galileen till Johannes, vid Jordan, för att låta döpa sig av honom;

¹⁴men denne ville hindra honom och sade: »Jag behövde döpas av dig, och du kommer till mig?»

¹⁵Då svarade Jesus och sade till honom: »Låt det nu så ske; ty det höves oss att så uppfylla all rättfärdighet. Då tillstadde han honom det.

¹⁶Och när Jesus var döpt, steg han strax upp ur vattnet; och se, då öppnades himmelen, och han såg Guds Ande sänka sig ned såsom en duva och komma över honom.

¹⁷Och från himmelen kom en röst, som sade: »Denne är min älskade Son, i vilken jag har funnit behag.»