Psalia.Profeterna / Om denna bok
Varningar om orättvisa och missriktad tillit står vid sidan av visioner om fred, tröst och förnyad skapelse. Boken rör sig genom dom och hoppet om återställelse. Följ hur dess bilder av helighet, tjänaren och ett samlat folk utmanar lätt förtroende för makten.
EGEN REFLEKTION · INTE BIBELTEXT
Fråga vem som talar, vem som blir tilltalad och vad som rör passagenamnen. Profetisk skrift kan röra sig mellan varning, anklagelse, löfte och hopp. Lägg märke till dessa förändringar snarare än att ge varje stycke samma ton.
Ge bilder utrymme att arbeta inom sin omgivning. Läs det omgivande avsnittet innan du applicerar en linje till en nutid händelse, och hålla en anteckning om referenser eller frågor som behöver mer studier. En ärlig fråga är mer användbar än en påskyndad säkerhet.
Använd konturen för att se den större rörelsen innan du sätter dig i ett kapitel. Varje avsnitt öppnas vid sitt första kapitel i läsaren.
EN NÄRMARE LÄSNING
Jesaja innehåller varning, anklagelse, löfte och livfull poesi. Lägg märke till vem som tas upp och vilken oro som nämns i det avsnitt du läser. Anta inte att en ändring av kapitelnummer är den enda plats där scenen eller adressen ändras.
När en bild fångar din uppmärksamhet, läs dess omgivande meningar och beskriva vad den bidrar med. Håll bilder om omdöme och bildspråk om restaurering i sina sammanhang. En bekant tröstande linje kan förlora en del av sin kraft när den separeras från frågorna om den större passagen.
Välj en återkommande oro, såsom rättvisa, förtroende, eller restaurering, och hålla referenser som du stöter på det. Skriv den specifika inställningen bredvid varje referens så att temat inte blir en samling av utbytbara citat.
Obekanta namn och historiska omständigheter kan behöva en förklarande resurs. Börja med den information som passagen ger, markera sedan frågan som behöver hjälp. En källa bör klargöra en viss detalj eller inställning; den bör inte i tysthet ersätta dikten eller talet med en sammanfattning som du aldrig kontrollerar.
1 Detta är Jesajas, Amos' sons, syner, vad han skådade angående Juda och Jerusalem i Ussias, Jotams, Ahas' och Hiskias, Juda konungars, tid.
2Hören, I himlar, och lyssna, du jord; ty HERREN talar. Barn har jag uppfött och fostrat, men de hava avfallit från mig.
3En oxe känner sin ägare och en åsna sin herres krubba, men Israel känner intet, mitt folk förstår intet.
4Ve dig, du syndiga släkte, du skuldbelastade folk, du ogärningsmäns avföda, I vanartiga barn, som haven övergivit HERREN, föraktat Israels Helige och vikit bort ifrån honom!
5Var skall man mer slå eder, då I så fortgån i avfällighet? Hela huvudet är ju krankt, och hela hjärtat är sjukt.
Välj ett kapitel nedan eller skriv numret.
En fråga att bära med dig
Hur ifrågasätter ett löfte om hopp också människors sätt att leva nu?
PLATS FÖR DINA EGNA ORD
Sparas bara i den här webbläsaren på den här enheten. Dina ord skickas inte till oss. Om du rensar webbläsardata försvinner anteckningarna.
Skriv några ord när du vill.